onsdag 3 februari 2010

Det är så fint! Snö, snö och mer snö! Jag vet att det är kaos överallt, men det är så fint. Barnen är glada. Jag är glad. I dag gav vi oss ut igen. Jag trodde att det var kramsnö och att vi nu skulle kunna bygga enorma formationer, men när vi kom ut så var det pudrigt och lätt. Jag hävdade bestämt att vi tyvärr inte kunde bygga som vi tänkt. Vi börjar skotta och skyffla på den "gamla" formationen från i förrgår. Men Johannes, han är enveten. Det kan många gånger vara rätt påfrestande att ha ett barn som nästan aldrig ger sig. Det är väldigt bra också. Som i dag. Efter en halvtimmes byggande ligger han plötsligt där i snön och utbrister: "Kolla det går!!!" Det var bara att kapitulera. Jag hade fel, fel, fel. Ingen större prestigeförlust, jag blev jätteglad. Vi började tokrulla snöklot. När Johannes boll var så stor att han inte orkade rulla den mer, sa han med ett leende något som värmer ett modershjärta. "Vi kan väl hjälpas åt lite?" Så det gjorde vi. Vi hade inte så mycket tid i dag för jag skulle ju på hud-party. Men det hann bli en gubbe utan huvud. Vi ska fortsätta i morgon. Det ser jag verkligen fram emot!