Kamerabegravning och Ernst-inspirerat snickeri

Vår kamera har gått i graven... Den köpte vi när Johannes var ett par månader så den har tjänat oss troget i 6,5 år, men den började bli bra seg nu i slutet. Han faktiskt längtat efter att den ska gå sönder ärligt talat. Jag är lite (mycket) sån att jag inte vill köpa något nytt innan det gamla gått sönder. Men nu får du nöja dig med bilder från Joachims telefon vars kameralins är repig och dan så bilderna ser lite soligt suddiga ut. Men man ser smalare ut med den kameran så jag gillart!!! Nu är dock mobilen inne på reparation så foton blir det väl inte mycket med för ett tag.

Ja, i alla fall. Nu är vi hemma och semestern är slut (även om jag börjar jobba på måndag). Men förra veckan blev det ganska mycket gjort trots nästan bara regn. Vi har hittat ett byggvaruhus, XL-bygg mitt i Mellerud, vi som inte trodde att det fanns något närmare än på Torp i Uddevalla. Nu åkte vi nästan en gång om dagen för att köpa lite smågrejer och projektet var myggfönster i barnens och vårt sovrum.

 Jag körde halvt i halvt á la Ernst.

På det stora myggfönstret (herregud dessa fönster är större än man tror 139x48 cm och tre stycken på rad) satte jag en tvärslå, dels för att öka stabiliteten och så blev det praktiskt att hålla i också. Åh vad skönt att kunna ha öppet! När det är varmt ute blir det lätt uppemot 30 grader här uppe (är det kallt blir det kallt, ja så är det i ett välventilerat hus).

Här är det lilla myggfönstret till barnens rum, som du ser en bild av tveksam kvalitet... Egentligen hade det ju varit snyggast att måla träet vitt, det hade Ernst gjort. Vi får la se.