lördag 30 januari 2010

Att hålla sig synlig är också ett jobb

Jag brukar läsa Två dagar, GPs lördagsbilaga, med varierande behållning. Den känns som trevlig helgläsning sådär. I dag blev det till och med i ett varmt bad där jag fick ligga ifred länge, länge. I Två dagar porträtteras alltid någon aktuell person med en längre artikel och i dag handlade det om den kvinnliga nattklubbschefen Anna Lundberg. Artikeln beskriver hur hennes arbetsplats Push fungerar och att man helst ska ha Annas telefonnummer för att hamna på "listan". Anna minglar med gäster och delar ut kindpussar. Journalisten funderar lite:"Det låter inte som att gå till kolgruvan direkt. Fem timmar på jobbet två dagar i veckan."
Anna svarar och nu förstår vi alla hur tufft hon har det.

"-Man kan också säga att jag jobbar 24 timmar om dygnet. Jag har ständig jour. Det ringer hela tiden. Jag måste hålla min image. Hela tiden vara representativ. Jag kan ju inte ligga hemma och sova måndag till torsdag. Jag måste hela tiden hålla mig synlig. Och då blir det ett jobb."

Anna låter också meddela att de som kanske är något undrande över hennes livstil är bittra och avundsjuka. Jag säger bara: Stå på dig Anna! Hoppas du får OB-tillägg när du är jour dygnet runt! Du är väl med i facket???
-

Det är tanken som räknas, tänkte ödet och gav mig 22 spänn


I tisdags var det ingen bra mammadag. Allihop var sjuka och det hade varit sådär en fyra vakennätter på rad med skrikande bebis och en allt mer fallerande rygg. Jag hade varit uppe mer eller mindre sen fem på morgonen med Gabriel och vid halv nio gick Joachim upp och skulle till jobbet. Jag fick mig ett psykbryt. JAG ORKAR INTEEE! AAAAHHH!

Men det gjorde jag ju, för det måste man och som jag minns det blev det ändå en ganska bra dag, även om tonen i den dagens telefonsamtal mellan mamman och pappan var något kort om man säger så. När Joachim kom hem hade han handlat några bra saker och sen tog han upp ett litet paket med ett stort hjärta på. Däri låg lördagsgodis, men inte sånt man kan äta, utan sånt man kan bli rik på. Lotter och stryktipsrad, måltipsrader, lottorader och keno. Den gubben vet vad mamma gillar och hjärtat smälte och kärleken spirade. Hur gick det nu då? Ja, som rubriken lyder, det var tydligen inte meningen att vi skulle bli rika den här gången, men kontot fylldes i alla fall på med lite extra kärlek! Tack älskling!

På jakt...

I dag var vi ute på tur för att hitta de sista ingredienserna till kommande middagar, sådant vi alltså inte hittat på Willy´s i Kållered. Dit rekommenderar jag förresten ingen, för det är så lugnt och skönt så vi hoppas få fortsätta handla där nästan själva. Ja, i alla fall, vi var ute efter Hälsans köks vegefärs som till min stora förskräckelse nästan inte finns någonstans längre. Drev därför härförleden en alldeles privat reklamkampanj för den för en kille som jobbade i Coops frysdisk. Han sa att de aldrig haft den färsen och att quornfärs funkar lika bra. Men jisses han kan inte varit veggo, för quronfärs binder ju inte för fem öre om man ska göra biffar och bullar. Dessutom är vegefärsen grymt god fortsatte jag min svada, pekade ivrigt på Joachim och sa att till och med HAN som är en köttitarian (eller vad det kan heta) gillar den. Så nu hoppas jag fasen att Coop köper in den färsen.

Tillbaka till vår ingrediensjakt. Vi kom på att ICA Kvantum borde ha den där färsen i alla fall så dit for kosan. Dessutom skulle vi leta efter en annan favorit som verkar ha försvunnit från jordens yta - dragonvinäger! Ett måste, eller inte måste, men godare blir det när man gör bearnaisesås med sådan. På ICAs parkering fick jag och barnen sitta och vänta i bilen, medan mannen på stenåldersvis gav sig ut på jakt för att skaffa föda åt sin familj. Lägerelden i grottan hade i det här fallet bytts ut mot ACn i bilen, men ändå. Till min glädje och familjens frid fanns faktiskt vegefärsen så mannen slog till med två paket. Men dragonvinägern - den lyste med sin frånvaro. Vi spekulerade och fabulerade om vad som kan ha hänt. Lösningen för en modern stenåldersfamilj är Google. Där fick vi det sorgliga beskedet att Druvan har slutat tillverka denna oumbärliga vätska. RIP - vi saknar dig! Kan ändå rapportera att bearnaisen trots allt blev god, fast den skar sig en gång och behövde räddas av en galet vispande mamma vars barn inte förstod varför det plötsligt blev ett sånt hallå i köket.

Det funkade nog...

Vi har haft jobbiga nätter ett tag nu. Har lärt mig att det kan vara en utvecklingsfas som gör bebisen orolig och närhetstörstande. Även denna natt var full av uppvak, men det verkade inte som att Gabriel hade ont i magen i alla fall. Så det funkar nog med majsvälling! Yes!