tisdag 14 september 2010

Det har också varit en cykel- och gångtur till Järntorget där vi mötte upp pappan i familjen. Den första längre cykelturen i det "vilda" för Johannes del. Lite svettigt för mig som gick med vagnen och försökte ha koll på andra cyklister och min egen lille cyklist som fick hålla tillbaka farten. Det vet man ju själv att det är svårt att cykla sakta. Det blir vingligt. ÅÅÅÅHHHH vad jag önskar mig en cykel!

Det gick trots allt väldigt bra och när jag väl fattat att Johannes verkligen inte borde ha jacka på sig i värmen gick det ännu bättre.

Om du inte varit i sta´n på länge - vad tror du detta är för en plats? Det är faktiskt Olof Palmes plats på Järntorget! Visst är det otroligt!? Nu är den annars så ensliga platsen full av liv, folk i alla åldrar som tar sig en paus, solar och hoppar. Det har varit prat om uteserveringar och marknader, men det här är ju mycket bättre! Det är inte så himla mycket de gjort, men det har en fantastisk effekt! Bra jobbat Folkets hus!

Gabriel ville också försöka och här ser du hur han sträcker sig efter min hand för att få stöd ner till studsmattan. Men varje gång gick han snabbt upp och sprang några steg bort medan han mycket misstänksamt tittade sig över axeln på den skumma gungande ytan. Sen nöjde han sig ganska bra med att titta på när Johannes studsade och då gungade han med knäna på fast mark i stället. Mycket sött!

Ser du något konstigt med den här bilden? Hihi!
 
Härom kvällen hade vi en skön stund tillsammans hela familjen. Det blev ett härligt legobygge med alla duplo-klossar vi hade. Varför gör man inte sådant oftare? Vi ska försöka göra sådant oftare!

Älskar er!