I helgen har vi haft en riktigt go jobbhelg på landet. Det blev bara lördag-söndag men vi fick gjort ganska mycket ändå.
Här står jag med röjsågen, min nya kompis. Min pappa kom med andra ord i lördags och hjälpte oss att röja lite till. Man märker att små grejer gör väldigt stor skillnad. Se så tätt träden växer. Nu gäller det bara att tänka till och inte ta för mycket. Svårt att avgöra ibland. Men småröjet är det ju ingen fara med, det kommer ju på bara ett par år igen...
Enstaka stumpar och småträd att ta bort. Tänk denna vitsippsbacken till våren! Granarna här ska vi inte ha kvar, vi vill ha stora lövträd i backen för att få den rätta känslan.
Här är slänten precis bakom huset, där min syster och jag hittade den första dolda trappan för drygt ett år sedan. Slänten var ett enda ihopväxt trassel.
Den som hittar Johannes får 10 poäng! Han hjälpte till och släpade och bar, stark som en björn. Rakt fram här är den där trappan och den kräver en del jobb (med tanke på att man knappt kan se den). Skulle vara bra med ett räcke för det är ganska brant och Gabriel har redan slagit ett par kullerbyttor ner (då trodde jag att jag skulle svimma, men han klarade sig otroligt nog helt oskadd från vassa stenkanter). Får fnula på hur det skulle kunna se ut.
Såhär börjar det se ut nu (från huset sett alltså). Öppet, ljust och härligt. De korta stumparna som sticker upp på den här bilden tog pappa också bort och sådana detaljer gör jättemycket för helhetsintrycket. I denna slänt har vi ambitioner att odla i pallkragar. I så fall får vi bygga terasser och det känns som att det skulle vara bra, man har chansen att få grödorna i bekväm plock- och ogräsrensarhöjd.
Nästa gång ska jag visa hur fint det blev när jag gjorde klart (ja nästan klart i alla fall) alla häckarna ÄNTLIGEN.
(Ursäkta alla parenteser (det blev lite många))