söndag 18 juli 2010

Blåbärspromenad i Änggårdsbergen

En något udda ingång till Änggårdsbergen är den här, som börjar i Högsbo industriområde.

Vi hittade en gammal bärplockare (Obs! En mojäng, ingen person) hos farmor och den har vi numera lagt i bilen om den skulle behövas. Det gjorde den i dag för blåbären var mogna! Men vi var inte direkt först med idén, det var väldigt avplockat på många ställen och skörden blev därefter.

 Mmm vad gott med blåbär, tyckte den minste lilla bärplockaren. 

De lite större bärplockarna försvann långt in i skogen. 

Gabriel knatade och knatade och knatade i skogen. Han gick verkligen jättelångt - hur gulligt som helst. 
(Joachim har en sparkcykel i handen och inget gevär om någon nu skulle tro det)



Molnen tornade upp sig och vi fick skynda oss upp på utkiksberget och hittade en sten där vi snabbt åt vår matsäck - färskpotatissallad med grillad färskpotatis, grillad blomkål, rädisor, kokta ägg, prästost, persilja mm och bröd till det. 
Men på hemvägen märkte vi att regnet for åt andra hållet och det klarnade upp i stället. Det var ju lite synd att vi stressat så, men det var nog ändå dags att åka hem efter två och en halv timmes promenad. 

Väl hemma sov Gabriel som en stock och Johannes fick äta dagens skörd.

Dagens frukost

Det kan man väl kalla lyx?

Att mata en Fatboy

I början av december förra året gjorde vi en stor investering (ej ännu helt betald...) till vårt nyrenoverade vardagsrum. Det var en TV-bänk vid namn Skagen, en underbar ryamatta som tyvärr fick soffan att se smutsig ut och därmed fick lämnas tillbaka och sist men inte minst en Fatboy Original. Det är en gigantisk, enorm sittkudde. Att köpa en Fatboy var inte riktigt min idé kan man säga, det skulle vara en skön pryl att sitta och spela x-box i, sådär härligt nära TVn att det känns som man sitter inne i spelet. Vi fnulade länge på saken och provade betydligt billigare kopior på olika ställen. Men tillslut bestämde vi oss och det blev en svart orginal-Fatboy. Det visade sig att hela familjen slogs om att få ligga där och gotta sig och då får man väl säga att det var en god investering? Ibland låg vi också två stycken bredvid varann. Efter några månader upptäckte vi att Fatboyen blivit en Slimboy. Man låg plötsligt på golvet. Joachim nosade upp att det faktiskt finns fylla-på-kulor att köpa och nu äntligen kände vi att vi kunde investera i det.

Döm om vår förvåning när vi öppnade kartongen och fann att de skickat med en ursnygg väska med Marimekko-mönster med alla kulorna i. Vilken bonus! Det kompenserade att vi fick fylla på det lilla hålet med litermått och sedan dammsuga upp små flyktiga kulor över hela vardagsrummet. Vi behövde bara fylla på hälften av kulorna, så tyvärr får vi vänta med att använda kulpåsen som jag genast utsåg till ny strandväska.

Fatboy is back!