fredag 19 mars 2010

Dimmiga utsikter...

Utsikten har varit dimmig de sista dagarna. Inte bara bokstavligt utan bildligt talat också. Man går lite som i dimma när alla är sjuka och är bara fokuserad på att dagen ska gås igenom och klaras av. Nu hoppas jag att dimman är på väg att lätta, jag hör ett vårregn strila utanför och ser isen på gården smälta.
Ett av mina mål det här föräldraledighetsåret är att försöka njuta av vardagen. Jag tycker att jag har lyckats ganska bra, att jag verkligen njutit av föräldraledigheten den här gången. Det har hjälpt mycket att vi numera bor där vi bor, att jag träffat nya vänner, att det är en väldans skillnad att ha två barn och att Joachims och mitt förhållande numera är 11 år gammalt och har blivit en symbios, ett samarbete där det, trots vissa utvecklingsområden, känns som att den ena inte kan existera utan den andra. Men några saker gör det svårt att inte längta framåt i tiden och det är bland annat att vi varit sjuka väldigt mycket det här året. Det har varit väldigt jobbigt faktiskt. Nu har till exempel Joachim fått influensan som barnen haft, det är svårt att se ett slut.

Men just nu njuter vi av att barnen känns friska igen och äter som hästar för att komma ikapp sig! I dag är det simskola för Johannes och i morgon ska han leka med en av sina allra bästa vänner. Dessutom är det fredag, Johannes och jag ska nog spela lite x-box LEGO, Gabriel leker och undersöker alla vrår igen och inte minst - vi kan se lite gräsmatta på gården igen och anar att snart är det dags att ta ut utemöblerna och Johannes nya cykel.


I går












I dag!