Johannes väntar tålmodigt. När kommer köttbullarna?
Innan kaffet gick vi ut och åkte lite i snön och premiärtestade Johannes nya åklapp. Den är svårstyrd, men snabb. Hjälm krävs också, det var farligt nära hjärnskakning ett par gånger kändes det som. Särskilt som alla snövallar snarare är stenhårda ismurar än något mjukt att landa i. Ska försöka hitta en bra till födelsedagspresent (på lördag).
Gabriel fullkomligt älskar att åka pulka! Han klättrar mödosamt upp i den så fort han har chansen. Här var han så trött, att när vi åkt färdigt var han helt lealös när jag satte honom i vagnen och han sov innan jag rättat till vantarna som ramlat av. Typiskt nog somnade han inte innan vi åkte i väg - vilket vi planerat för. Neeeeej då, det är som att han har en intuition att vi ska iväg någonstans eller när något viktigt ska hända som vi vill planera för. Den här dagen klarade han med förvånansvärt gott humör ändå.