Det började rätt bra i fåtöljen, men Gabriel ser lite ihopklämd ut och man ser mest Johannes mun.
Gulligt - om Johannes hade tittat vore det väldigt bra...
Ytterligare ett försök i fåtöljen. Ojsan, luvan över ögonen.
Gullig nisse, men denna pose brukar betyda en viss aktivitet i blöjan. Det gjorde den.
Även här en fin Nisse, men var är lillebror?
Kom igen nu brorsan!
Inte bara den egna luvan skall väck, även storebrors. Sen ett försök att sätta dit den igen och springa så fort man kan. Åååh mamma, vi kommer ALDRIG få en bra bild, säger Johannes!
Någon har tröttnat lite på det här...
TA nu mamma, hahahaha!
Men om han springer och kramar dig? undrar jag. Johannes ut med armarna och ropade krama, Gabriel sprang för fullt och Johannes, som inte var beredd på kraften, ramlade med bakhuvudet rakt i parketten. Aj aj. (Han skrattade dock lite när han fick se detta kort direkt efter jag tagit det) Kanske inte det ultimata julkortet?
Plötsligt är det traktorrace. Detta var en stark kandidat till julkort faktiskt, men man ser liiite för lite av Gabriels ansikte. Annars är det en starkt illustrativ bild av våra små tomtar just nu.
Johannes är kreativ och försöker nya poser. Hade man sett hans ansikte lite mer vore denna bild riktigt kul!
Ja, såhär höll vi på. Johannes var trots allt väldigt tålmodig och vi var helt slut när allt var klart. Resultatet ser du i förra inlägget. Det fick bli ett kort på var och en för sig. De påminde om Piff och Puff när de speglar sig i julgranskulorna på julaftonsfilmen, tyckte jag. Det inspirerade till årets julkort som dekorerades med snöpenna där färgen "puffar upp" när man värmer med embossingpistol (en slags värmepistol för pysslare). Snön på korten hjälpte Johannes mig att fluffa till och korten kom iväg i sista sekund, med vanliga frimärken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar