Till min Joachim
Du undrar vad jag kommer sakna hos dig när du är borta
Jag kan då bara tänka lämna, hämta, laga mat
Sen har du åkt
På kvällen är det nyheter och jag undrar var du är så vi kan
lösa världsproblemen
Barnen skrattar åt något så de kiknar och jag har ingen att
utbyta en leende blick med
När jag inte hittar potatisskalaren för att du alltid lägger
den på olika ställen
hör jag dig säga Måste du alltid lämna en slatt kaffe i
koppen?
Vi lämnar kökssoffan tom, barnen och jag
för där ska du ligga och läsa tidningen när vi ätit färdigt
Det är plötsligt ingen som ser till att det finns blöjor och
mjölk hemma
Långt i förväg
Den där paniken i din blick när blöjorna börjar ta slut
Att på avstånd höra dig prata med barnen när jag får ta min
kopp kaffe ifred
När vi blodsockertörstiga lagar mat helst under tystnad för
att slippa de värsta grälen
och sedan, när vi ätit och lugnet sprider sig
Jag pratar när du läser och du tittar med en bister blick på
mig över dina glasögon
Du reser upp boken igen som en mur
Men plötsligt öppnar du dig och vi pratar i flera timmar om
sådant som är lätt och svårt
Jag vill aldrig att det ska ta slut och det vet du
Vi klamrar oss fast vid en film i soffan och kämpar med
ögonlocken
Vi har väntat så på kvällens högtidsstund
Sen övertalar vi varandra att gå till sängs
När du är borta lägger jag mig på sängens vänstra sida
Inget kan fylla tomrummet på den högra utom du
Så fint! <3
SvaraRadera